vi går till olika

alltid finns rum, där
vinden försöker lyfta

vi är, och
skyddar (oss) när vi behöver

;

varandra

Bygger en resa






det skrapar mot golvet när vi reser
(   )
färg faller ur vår 
och nästan sommar


där
finns;        att

60 dagar to go

så;


och söndagens morgon ligger kvar
Mirtos tonas in 
kyrkans klockor stiger upp till oss
solen lägger sig på våra hjässor


runt fötterna smyger katter


vi vaknar 

 Paleochora (har jag för mig): rent, snyggt och med en nästintill låsbar dörr. Ja, med ena fotan alltså'

Chrisoskalitissa: använde faktiskt inte den här toan, men utsikten var otrolig! Man kunde se hela halva Medelhavet! Men jag tror man behövde vara nunna för att få kissa där.

Jomenvisst.




Så är det då 70 dagar kvar. Och det är bestämt. På två veckors intensiva veckor i Paradiset ska jag medelst kamera, penna och karta dokumentera, beskriva och poängsätta Toaletter, WC:ar, Pinkställen och övriga places där viss aktivitet utförs. 


Varför? Varför inte? Bakgrunden är att min käre Juhani alltid har så väldigt roligt åt min iver att finna toaletter. Eftersom vi åker mycket bil på Kreta och bilåkning är klart det mest vätskedrivande jag vet så är en av huvudattraktionerna där såklart toaletter! Dessutom brukar han skaka på huvudet åt mina förtjusta utrop när jag hittat en dylik inrättning, hur primitiv den än är. Men jag har kommit att älska dessa. De som får mig att glädjas extra (efter besöket i alla fall) är de där inte dörren går att låsa och vägrar hålla sig stängd... Då är bästa toandörren den som går inåt så jag kan sitta på toan och hålla foten mot dörren. Funkar jättebra! Värre är när dörren går utåt och jag måste hålla i den med ena handen, som sitter på en arm så inte alls är så lång som den borde vara just då. Men den svettigaste toan var inne på en bensinmack. Själva porslinet var det väl inget större fel på, om man bortser från hygien, men sånt får inte bekomma en toamästare. Nej, det värsta var att det liksom inte fanns någon dörr utan ett draperi. Utanför var mackens prylförråd och när jag (i vild panik) satte mig ner såg jag att draperiet räckte precis så långt ner att jag med lätthet kunde kolla kunderna som plockade i prylhyllorna. Man kissar fort ibland.


När jag får lusten och andan igen så går jag in i min svarta låda och letar lite gamla toabilder. Men inte nu, Nordic Club tog musten ur mig idag.




Jo. Titeln på min kommande undersökning är: "1:a klassens Toaguide"

sitter
långt in i trädet, 
ögonen följer varje ring av år


summerar i jorden

bergen smälter, in i mitt bröstben

tiden gör en knut, elipsen

kring vägen formar ord

svaga kanter låter mig falla

min längtan i ord

att längta efter Kreta är att längta efter färger som träffar min pupill, det är känslan av stenar mot mina fötter och ben, det är buskar som river och som blommar.

idag är första vardagen på det nya året. förra året var ett konstigt år då jag inte var på Kreta. det har inte hänt på flera år att det gått längre än ett år. nu är det 74 dagar kvar.

Mina ord har inget språk här. 

Allt måste förklaras från början. 

Allt måste byggas från start. 

Genvägar blir förståelse och lek. 

Allt måste resas. 

Allt måste födas ur den röda jorden och stenarna. 

Ur vägarna och ur phryganan. 

Det är här jag vill vara. Så här jag vill vara. Och det är några dagar kvar. ca 75...